Möt vår samiska matkulturella ambassadör, Máret Rávdná Buljo

Márets nya roll som samisk matkulturell ambassadör är det senaste steget i hennes livslånga kall att skydda och bevara samiska mattraditioner – urfolket i norra Skandinavien. Det samiska livet präglas av en djup relation till naturen, där den harmoniska banden till renen står i centrum.

Född i en renskötarfamilj som plockade hjortron i Finnmark, Norges nordligaste län, fick Máret sin första ren redan som ettåring. Vid fjorton års ålder var hon egenföretagare och försörjde sig på renkött och duodji, traditionellt samiskt hantverk.

Sedan dess har hon intervjuat samiska äldre, dokumenterat traditionella slaktmetoder och arbetat för att utmana missuppfattningar om samer – särskilt kring samisk mat.

2019 blev hon den yngsta någonsin och den första samiska mottagaren av Ingrid Espelid Hovig-priset, som hedrar personer som bidragit betydande till norsk matkultur.

Idag driver hon och hennes man Boazovázzi, en renfarm i Lødingen, där gäster får uppleva samisk matkultur på nära håll. Här speglar varje köttbit, varje bär och varje ört en livsstil rotad i respekt och balans.

Hon berättar om en samisk legend där människor och renar är bundna av ett ömsesidigt förbund. För länge sedan valde renarna människan till sin beskyddare mot vargar, så att de kunde beta i fred. I gengäld fick människan kött, skinn, horn och ben till mat, verktyg och kläder.

Respekten för sin plats i naturen är anledningen till att samer använder varje del av djuret. Máret ser det som sin uppgift att hedra detta avtal genom att fortsätta ta hand om och använda hela djuret.

"Vi har inte längre vargflockar som strövar fritt, men vi försöker fortfarande skydda renen. Dagens vargar har hjul," säger Máret, med hänvisning till moderna vägar och järnvägar som korsar betesmarker, "eller så tas renmark för storindustri ... Därför vill jag visa hur viktigt det är att ha den själsliga kopplingen till sin mat. Det gäller inte bara renen, utan också fisken i havet, laxen i älven, växterna i skogen och bären på fjället."

Det är därför Máret har ägnat så mycket tid och kraft åt att samla och dela berättelser om samisk matkultur – och varför hon samarbetar med oss för att föra in äkta samiska råvaror och tillagningssätt på våra fartyg.

"Jag känner ett ansvar för att föra samiska berättelser till bordet. Jag vet att Hurtigruten står för hög kvalitet, och jag vill berätta våra historier på den nivån. Jag vill inte att samiska berättelser bara ska vara underhållning. Jag vill lyfta fram de seriösa och etiska tankarna bakom vår mat."

Det handlar inte om nostalgi. Det handlar om att skydda en kultur som fortfarande har mycket att lära. Máret är inte intresserad av att bevara traditioner som museiföremål. Hennes arbete förenar gamla recept med moderna smaker, och behåller den ursprungliga smaken och andan i varje rätt.

"Det är spännande att skapa rätter som förenar smakerna, men också behåller den samiska smaken och berättelsen," säger hon. "Jag kan göra detta tack vare min djupa förståelse för samisk mat."

Márets mat är en inbjudan att sakta ner, lyssna till landet och äta med eftertanke. Du kan få en smak av den världen ombord på våra fartyg.

I restauranger på både våra Signature- och Original-fartyg kan du smaka rätter skapade av Máret för att föra samiska mattraditioner till en bredare publik och hjälpa till att berätta hennes folks historia.

Prova biffar av svamp som renarna lämnat åt oss, renbuljong som ursprungligen var tänkt att stärka hjärtat eller höja humöret, och lingonröra som tar dig till ljungklädda fjällsidor i kvällssol.

Márets inflytande formar vårt synsätt på mat, hållbarhet och kulturell respekt på Hurtigruten. Från hennes djupa förståelse för samiska smaker till hennes arbete med våra lärlingar, hjälper hon till att hålla samisk matkultur levande – inte som en uppvisning, utan för kommande generationer.