Fjällrävar i Norge

Uthållig, uppfinningsrik och mycket väl anpassad till de hårda förhållandena i Arktis: möt fjällräven, en mästare på överlevnad.

A young Arctic fox in summer coat looking directly at the camera among granite rocks and tundra grass in Svalbard, Norway

Få djur är bättre anpassade till livet i snö och is än fjällräven. Detta lilla rovdjur, som även kallas polarräv, trivs utmärkt under förhållanden som skulle vara en utmaning för nästan alla andra däggdjur.

Fjällräven förekommer över hela Svalbard, den avlägsna norska ögruppen långt ovanför polcirkeln som Hurtigruten gör stopp på vid utvalda resor. Oavsett om den travar längs en strand under höga klippor eller smiter fram över den gräsbevuxna tundran är det en speciell och minnesvärd upplevelse att få syn på detta uthålliga rovdjur.

Egentligen finns fjällrävar även på det skandinaviska fastlandet, men det är extremt osannolikt att man får syn på dem eftersom de är så få. På Svalbard däremot är fjällrävarna en livskraftig population och Svalbard (men också på Island) är en av de säkraste platserna att få se dessa djur i vilt tillstånd.

Vad är en fjällräv?

Fjällräven (Vulpes lagopus) är ett däggdjur som är hemmahörande i de arktiska regionerna på norra halvklotet. Precis som alla däggdjur är den varmblodig, föder levande ungar och matar sina ungar med mjölk.

Fjällräven är en nära släkting till rödräven och har utvecklat en mer kompakt kroppsbyggnad för att klara livet i extrem kyla. Öronen är mindre, nosen kortare och kroppen kraftigare, vilket bidrar till att minimera värmeförlusten i iskalla förhållanden.

Vuxna fjällrävar är cirka 55 till 60 centimeter långa och har en svans på ungefär 28 till 30 centimeter. De flesta väger mellan 2,5 och 5 kilo, vilket gör dem ungefär lika stora som en stor tamkatt.

Trots sin blygsamma storlek har fjällräven den varmaste pälsen av alla däggdjur. Deras vinterpäls består av tät underull under längre täckhår, vilket skapar en utmärkt isolering som gör att de kan uthärda temperaturer så låga som -50 °C utan att öka sin ämnesomsättning. Med denna vinterpäls kan de jaga byten i ett tjockt snötäcke.

An Arctic fox sitting on a wooden step in Ny-Ålesund, Svalbard, looking out toward a glaciated mountain and fjord landscape

Var lever fjällrävar?

An Arctic fox in summer coat pausing beside a large boulder on a mossy tundra hillside in Svalbard, Norway

Fjällrävar har en cirkumpolär utbredning, vilket innebär att de förekommer i de arktiska regionerna på norra halvklotet. Deras utbredningsområde sträcker sig över Alaska, Kanada, Grönland, Island, Ryssland, Skandinavien, Jan Mayen och Svalbard.

Fjällrävens livsmiljöer sträcker sig över den arktiska tundran, kustområden, packis och fjällregioner. Man har till och med sett dem ta sig över havsis nära Nordpolen.

Forskare skiljer i allmänhet mellan två övergripande ekologiska livsstilar. Populationer i inlandet är mycket beroende av lämlar och andra små gnagare, och rävbeståndet ökar och minskar i takt med tillgången på lämlar. Populationer längs kusten, som de på Svalbard, är mer beroende av havsfåglar, as och fisk.

På Svalbard förekommer fjällrävarna nästan överallt. De strövar längs kuster, glaciärer, dalar, fågelklippor och till och med på drivande havsis. Tillsammans med Svalbardsrenen och isbjörnen är de ett av endast tre landlevande däggdjur som lever på ögruppen året runt.

Ett arktiskt rekord

År 2019 följde forskare en ung fjällrävshona som vandrade från Svalbard till Kanada. Räven tillryggalade hela 3 506 kilometer på bara 76 dagar, korsade havsis och vandrade upp till 155 kilometer på en enda dag.

För ett djur som väger bara några kilo är detta fortfarande en av de mest imponerande resorna som någonsin dokumenterats i djurvärlden.

Läs mer

Här kan man se fjällrävar i Norge

Svalbard är en av de bästa platserna i Norge (och i världen) för att se fjällrävar.

Till skillnad från många arktiska djur är rävar relativt vanliga och det är troligt att du får se minst en under ett besök på ögruppen.

Deras nyfikenhet, i kombination med att de inte har några naturliga rovdjursfienden på Svalbard, gör att de ibland verkar förvånansvärt avslappnade i närheten av människor.

Guests in blue jackets and life vests on two RIB excursion boats crossing Kongsfjord near Ny-Ålesund, Svalbard, with snow-streaked mountains and a glacier visible behind

Att upptäcka rävar på en Hurtigruten-kryssning

Fjällrävar syns ibland från fartygets däck, särskilt nära havsfågelkolonier och kustnära födoplatser.

Sommaren är ofta den mest givande säsongen, när fågelklipporna fylls med aktivitet. Rävarna patrullerar under de häckande fåglarna på jakt efter ägg, ungar och andra födokällor.

Det går aldrig att garantera att man får se vilda djur, men det är väl värt att hålla utkik från däck i områden där de ofta syns till. På våra resor med Svalbardlinjen (som lägger till på Svalbard från maj till september) meddelar expeditionsteamet alla ombord om de ser en fjällräv – samtidigt som de håller utkik efter valar, delfiner och till och med isbjörnar.

Att se rävar på en Hurtigruten-utflykt

Under guidade vandringar på Svalbard finns möjlighet att se fjällrävar i deras naturliga miljö. Det är särskilt vanligt att se dem nära fågelklippor, i tundraområden och vid deras lyor. Erfarna lokala guider ser till att man inte närmar sig eller stör djuren.

På Svalbardlinjen kan du delta i vår utflykt vandring och fossiljakt på Svalbard för bästa chans att se fjällrävar. Men det finns även chans att se rävar i staden på vår utflykt historisk stadsvandring i Longyearbyen.

Kom ihåg att alla möten med vilda djur beror på tur, och därför att det ju en bonus om en räv faktiskt dyker upp.

Visitors observing a wild Arctic fox approaching along a gravel path in Ny-Ålesund, Svalbard, Norway

När är bästa tiden att se fjällrävar?

An Arctic fox walking across the tundra in Svalbard

Även om fjällrävar är aktiva året runt är det oftast på sommaren och under tidig höst som man har störst chans att få se dem. Just denna period sammanfaller med säsongen för våra resor med Svalbardlinjen. Under sommaren frodas fågelkolonierna, det finns gott om föda och rävfamiljer kan vara i färd med att uppfostra sina valpar i närheten.

På vintern är det svårare att förutsäga chansen att få syn på rävar, och under denna årstid går det endast att ta sig till Svalbard med flyg. Men att se en räv i sin strålande vita vinterpäls mot ett snötäckt arktiskt landskap är en oförglömlig upplevelse.

Pälsen som förändras med årstiderna

En av de mest slående egenskaperna hos fjällräven är kamouflaget som skiftar med årstiderna.

De flesta fjällrävar på Svalbard tillhör den vita färgvarianten. Under vintern utvecklar de en strålande vit päls som smälter in perfekt i det snötäckta landskapet – vilket hjälper dem att kamouflera sig när de jagar byten. När sommaren närmar sig förändras pälsen till nyanser av brunt, grått och beigefärgat för att smälta in i tundraterrängen.

En mindre andel tillhör den blå varianten. Dessa rävar behåller en mörkare kolgrå eller blågrå färg året runt och blir endast något ljusare på vintern.

Förvandlingen äger rum två gånger per år. Sommarpälsen utvecklas vanligtvis senast i juli, medan den tjocka vinterpälsen är fullt utvecklad i slutet av hösten. Det är ett av naturens mest effektiva kamouflagesystem och en viktig orsak till att räven är livskraftig i hela Arktis.

An Arctic fox resting among lichen-covered rocks and Arctic tundra vegetation near Longyearbyen, Svalbard, looking directly at the camera

Vad äter fjällrävar?

Fjällrävar är så kallade opportunistiska ätare, vilket betyder att de äter nästan allt som finns tillgängligt. En fjällrävs kost kan bestå av:

  • Lämlar och sorkar

  • Havsfåglar och fågelägg

  • Fisk

  • Bär

  • Insekter och andra ryggradslösa djur

  • Sälungar

  • As

An Arctic fox in dark summer coat carrying prey across rocky tundra ground near a wooden structure in Svalbard, Norway

På Svalbard, där det inte finns några lämlar, består fjällrävarnas kost till stor del av havsfåglar och renkadaver. De är skickliga jägare i fågelkolonier och stryker ofta omkring under klipporna under häckningssäsongen.

I områden med lämlar, som på Island, använder fjällrävarna sin enastående hörsel för att upptäcka byten under snön. När de har lokaliserat rörelser under marken hoppar de upp i luften och dyker huvudstupa genom snöytan för att fånga sitt byte.

De är också skickliga asätare. På Svalbard följer rävarna ibland efter isbjörnar och äter rester av säl som björnen har lämnat kvar.

När det finns gott om föda sparar fjällrävarna överskottet för svårare tider. De gömmer mat i lyor, under stenar och över hela sitt revir. På så sätt skapar de stora förråd som kan försörja dem genom vintern. Forskare har observerat att vissa rävar lagrar tusentals matbitar under produktiva säsonger.

Vilka rovdjur har fjällrävar?

A grey wolf leaping through deep snow among birch trees in winter at Polar Park, Northern Norway, photographed by Thomas Eckhoff

Svaret beror på var räven lever. På det skandinaviska fastlandet utsätts fjällrävar för betydande hot från större rödrävar, som konkurrerar med dem om föda och revir. De kan också bli jagade av kungsörnar, vargar och järvar.

På Svalbard har fjällrävar inga naturliga rovdjur eller konkurrenter och det är en förklaring till att de kan verka ovanligt nyfikna och självsäkra jämfört med rävpopulationer på andra håll.

Är fjällrävar hotade?

Globalt sett, nej. Fjällräven klassificeras som en art i kategorin ”icke hotad” med en stor och vitt utbredd population över hela Arktis.

Men på det skandinaviska fastlandet, där ökad konkurrens, rovdjur och minskad tillgång på föda hotar rävpopulationerna, ändras detta till ”hotad”. I Norge, Sverige och Finland uppskattas den totala vuxna populationen till färre än 200 individer. Det innebär att fjällräven på fastlandet är ett av de mest hotade däggdjuren i Nordeuropa.

Över hela världen hotas fjällrävar av klimatförändringarna. Oförutsägbara väderförhållanden påverkar inte bara födotillgången, utan också rävens kamouflage. Rävens päls byter färg i takt med årstiden ungefär samma tid varje år, så när snön faller senare än väntat på grund av varmare temperaturer är räven inte kamouflerad – vilket påverkar deras egen jakt, men också rovdjursangreppen.

An Arctic fox cub with fluffy dark fur sitting among rocks and gravel in Ny-Ålesund, Svalbard, Norway

Framgångar inom naturvården i Skandinavien

Norge, Sverige och Finland har gjort stora satsningar på naturvårdsprogram som syftar till att hjälpa populationerna av fjällräv på fastlandet att återhämta sig. Dessa initiativ kan vara utfodringsstationer, förvaltning av livsmiljöer och avelsprogram i fångenskap, vilket har bidragit till att öka antalet djur i vissa regioner.

Svalbardpopulationen är dock fortsatt livskraftig och övervakas separat från populationerna på fastlandet.

Besök Svalbard med Hurtigruten

Vi reser till Svalbard under sommaren med Svalbardlinjen, vår signaturresa med all-inclusive från Bergen till Longyearbyen med alternativen rundresa eller norr- eller sydgående sträcka.

Svalbardlinjen
Populär

Bergen - Svalbard - Bergen (Rundresa)

Svalbardlinjen

Arktisk all inclusive-kryssning till Svalbard och tillbaka med fjordar, djurliv och midnattssol

  • September 2026 - September 2027
  • 15 dagar
  • 14 hamnar
  • All-inclusive
Svalbardlinjen – Söderut

Longyearbyen - Bergen (Sydgående)

Svalbardlinjen – Söderut

Arktisk all inclusive-kryssning söderut från Svalbard med fjordar och midnattssol

  • September 2026 - September 2027
  • 8 dagar
  • 9 hamnar
  • All-inclusive
Svalbardlinjen – Norrut

Bergen – Longyearbyen (Norrgående)

Svalbardlinjen – Norrut

Arktisk all inclusive-kryssning norrut till Svalbard med fjordar och midnattssol

  • September 2026 - September 2027
  • 8 dagar
  • 7 hamnar
  • All-inclusive
Över land och hav från Svalbard till Oslo

Longyearbyen - Bergen (Sydgående)

Över land och hav från Svalbard till Oslo

Vildmarksäventyr i Arktis, en all inclusive-resa på Svalbardlinjen och Flåmsbanan

  • Maj - September 2027
  • 13 dagar
  • 5 hamnar
  • Helpension (frukost, lunch & middag)

FAQ: Mer fakta om fjällräven

Ja. Fjällräven (Vulpes lagopus) är ett däggdjur i ordningen Carnivora och är nära släkt med rödräven.

Polarräv är helt enkelt ett annat namn för fjällräven och avser samma art.

Globalt sett, nej. Men populationerna på fastlandet i Norge, Sverige och Finland är fortfarande kraftigt hotade.

Nej. Fjällrävar anses inte vara farliga för människor. Men som med alla vilda djur ska man inte närma sig, mata dem eller röra vid dem.

De flesta vuxna rävar väger mellan 2,5 och 5 kilo, ungefär lika mycket som en stor tamkatt.

De flesta lever i tre till fyra år i det vilda, även om vissa individer på Svalbard har blivit upp till 16 år gamla.

Deras päls förändras med årstiderna för att ge kamouflage. Den blir vit på vintern och brungrå på sommaren.