Tyvärr går klimatförändringarna i Antarktis betydligt snabbare än det globala genomsnittet. Den västra antarktiska halvön är ett av de områden på jorden som värms upp allra snabbast. Det är bara några få platser i Arktis som upplever snabbare temperaturhöjningar.

Ungefär 61 procent av allt sötvatten på jorden finns i den antarktiska inlandsisen. Om den smälter helt och hållet skulle havsnivån höjas med 58 meter. I Östantarktis vilar inlandsisen på en stor landmassa, men i Västantarktis ligger havsbotten ibland på mer än 2 500 meter under havsytan. Det innebär att den antarktiska inlandsisen är hela 2 kilometer tjock, och nästan 4 800 meter där den är som tjockast. Om den antarktiska isen fortsätter smälta kommer havsnivåerna att höjas, vilket hotar miljontals människor som bor i kustområden.

Havsisen slutar plötsligt expandera i november 2016

De senaste åren har Antarktis havsis expanderat något, vilket de som betvivlar att den globala uppvärmningen är människoskapad har gjort ett stort nummer av. National Snow and Ice Data Centre (NSIDC) i Colorado tillhandahåller dagliga uppdateringar om isens skick i polarområdena. De menar att den antarktiska havsisen nådde sin maximala utbredning 31 augusti (tidigare än förväntat) och att den därefter minskade snabbt, för att i november 2016 vara 1 miljon kvadratkilometer mindre än den tidigare lägstanoteringen. 

Den här kartan visar den antarktiska havsisens utbredning från 1 november till 30 november 2016, en månad då den var mindre än vad som någonsin tidigare uppmätts. Forskare menar att det är svårt att säga exakt vad det är som pågår. De vindar som vanligtvis är oerhört kraftfulla var svagare  än på två decennier under november månad, vilket kan ha varit en bidragande faktor. En annan orsak kan vara att ozonlagret över Antarktis återhämtar sig, vilket leder till kallare luft.

Går det att förhindra minskningen av Antarktis inlandsis?

Forskare har i ett halvt århundrade betraktat den västantarktiska inlandsisen som ett damoklessvärd som hänger över den mänskliga civilisationen. I takt med att temperaturerna höjs i både havet och atmosfären kan inlandsisen börja falla isär, vilket skulle leda till en havshöjning på minst 2 meter till år 2100 – och ännu mer under följande sekler. Det faktum att inlandsisen i Västantarktis vilar på en havsbotten gör den särskilt sårbar för varmare vatten.

Pine Island-glaciären

Under de senaste 70 åren har Pine Island-glaciären dragit sig tillbaka ungefär fem mil. I november 2015 bröt sig ett isberg stort som Singapore loss från glaciären, vilket är en tydlig indikation på dess försämrade skick.

Den här bilden visar hur detta kan gå till när vatten som blir varmare smälter isen underifrån. 

Innan Pine Island-glaciären bröts isär 2015 hade forskare observerat en spricka i isen tre mil inåt land, vilket indikerar att den bröts upp från insidan. En ny spricka upptäcktes i november 2016, vilket indikerar nya rörelser som kan orsaka fler islossningar i framtiden. Pine Island-glaciären sitter på den yttersta kanten av en av kontinentens mest aktiva isströmmar. Den blockerar isens flöde ut i havet ungefär som en flaskkork. Om den västantarktiska inlandsisen kollapsar, vilket kan inträffa de närmaste 100 åren, kan det leda till att havsnivån höjs med nästan 3 meter.

Antarktiska halvön

Antarktiska halvön, där nästan 700 glaciärer ligger, har blivit mer än 3˚C varmare de senaste 50 åren. 90 % av glaciärerna i Antarktis krymper. Den senaste forskningen pekar på att den snabba minskningen beror både på en varmare atmosfär och högre havstemperaturer. Den här kartan  av Cook et al (2016) visar röda och blåa fläckar. De röda fläckarna visar glaciärer som krymper på grund av högre havstemperaturer, medan de blåa fläckarna står för glaciärer som inte krymper för närvarande.

Klimatförändringarnas konsekvenser i Antarktis

Den mest dramatiska konsekvensen av varmare vatten och atmosfär i Antarktis är att de globala havsnivåerna stiger. Den västantarktiska inlandsisen kan komma att kollapsa redan under våra barns livstid, vilket i så fall skulle dränka storstadsområden som New York och Miami samt driva runt 150 miljoner människor på flykt.

Krill livnär sig ofta på alger under havsisen, så de kommer att bli färre när isen minskar. Adéliepingvinerna har blivit färre de senaste åren, eftersom väderförändringar och minskad tillgång till krill påverkar deras traditionella häckningsområden. Även kejsarpingvinerna är sårbara. Man har dessutom identifierat att en fiskart i familjen notingar är väldigt sårbar för klimatförändringar.

Klimatförändringarna i Antarktis kommer att få dramatiska effekter på både lokal och global nivå.

Om författaren

Svein Tveitdal är civilingenjör med stor erfarenhet från den privata sektorn och FN. 1989 grundade Svein miljöcentret GRID-Arendal i Norge. Centret samarbetar med FN:s miljöprogram UNEP.  Efter att ha varit chef där i nästan 10 år gick han över till att bli avdelningschef på UNEP:s högkvarter i Nairobi. Efter att ha lämnat UNEP startade han företaget Klima2020 och var även miljöambassadör för Arendal i sju år.

Han har varit ordförande och styrelseledamot i ett antal privata företag och offentliga institutioner. För närvarande fokuserar Svein på att minska gapet mellan forskare, politiker och den breda allmänheten för att göra det lättare att förstå vilka hot och möjligheter klimatförändringarna utgör. Han är författare, föreläsare och har fler än 200 000 följare på Twitter (@tveitdal). Han skriver för det mesta om vad som händer med klimatförändringarna på global nivå och om förnybar energi i bland annat Arktis och Antarktis.

Ombord på MS Midnatsol ger Svein tre föreläsningar om klimatförändringarnas historia samt de senaste uppdateringarna om människoskapade klimatförändringar och deras konsekvenser, med särskilt fokus på de smältande isarna i Arktis och Antarktis. Han pratar om Parisavtalet, vilka lösningar och åtgärder som krävs samt vilka möjligheter vi har att begränsa den globala uppvärmningen till en nivå som räddar världen från en klimatkatastrof. Han pratar också om vilka hot och möjligheter den gröna omställningen medför för företag och allmänhet.